Tacksamhet

Regnbågar är så vackra. Enligt sagan finns en skål med guld vid regnbågens slut. Samtidigt som jag inte tror det stämmer slutar jag aldrig undra. Vad finns vid regnbågens slut egentligen? Universella frågor och funderingar kan bli hur stora som helst om man bara tillåter sig själv att filosofera. När jag tog den här bilden kände jag lycka inombords. Jag skulle åka och köpa en sak och lagom när jag kommer ut på vägen öppnar sig himlen och regnet vräker ner. Jag kommer dit jag ska. Går ut. Blir dyngsur och jag bara njuter. Känslan efter regn. Tyngden som hänger i luften ihop med lättheten. Dofterna, solstrålar som letar sig fram bakom molnen. Tystnaden. Känslan av renhet. Och som pricken över i:et uppenbarar sig en stor och vacker regnbåge. Då känner jag att en del bitar faller på plats. Bara jag kan få mig själv att må bra. Det är bara jag som kan göra något åt eventuella missnöjen. Ingen annan kan det.

Visst, omgivningen kan vara ett språngbräde och stöttning men steget måste tas av mig själv. Det går inte att lyssna på alla andra och själv inte veta varken ut eller in. Man måste lyssna till sig själv och det som funkar för en själv. Vet man inte får man lyssna lite extra. Till slut kommer svaret. Det finns där men är ibland lite lurigt att komma fram till. Vi är alla olika och det tycker jag är väldigt underbart! Tänk vad tråkigt om vi alla är lika, tycker lika, ser ut lika. Det ger ju ingenting.

Det är skönt att finna stöd, få tips, pepp och idéer från andra längs vägen men när det kommer till en själv, sitt egna välmående med mål och drömmar i livet finns det ingen annan än personen själv i fråga som kan införliva det man innerst inne önskar. Man måste våga förändra, ta klivet och inte bara hoppas på att det händer en annan dag, ett annat år, årtionde eller nästa livstid. Följ hjärtat och se vart det leder dig. Många gånger funkar inte detta praktiskt men man kan ändå försöka göra sitt bästa för att nå dit man vill nå. Sen kanske det tar längre tid än tänkt. Huvudsaken är att man strävar efter att nå sina mål. Allt börjar med att ta steget. Att våga. Att vilja ha förändring. Sen kan det gå utför. Oftast gör det det för att hjärtat inte helt är med. Man ger upp för lätt. Orkar inte kämpa. Jag har varit där. Sen kan det gå hur bra som helst. Nya möjligheter öppnar sig och allt blir bara så där bra som man inte trott var möjligt. Jag är där på sätt och vis och nya möjligheter dyker upp. Nya tankar eller idéer ploppar upp och ibland blir det en U-sväng för att styra rätt om man hamnat på villovägar eller så var det bara helt fel och man måste navigera ny kurs.

Min lycka är min familj. Jag har verkligen allt jag behöver med dem. Livet är komplett på alla sätt och vis. Självklart går inte allt på en raksträcka för oss jämt och ständigt. Det kan vara tufft på olika sätt. Småsaker. Jag kan vara en dum mamma, hatad. Såna ord är aldrig kul. Men, osämja löses genom samtal. Sen kommer en blick, ett leende, en hand i min. En kram och orden "Jag älskar dig.". Då kan inte livet bli bättre.


Glöm aldrig att:

Du är unik på alla sätt och vis. Du är värdefull och betydelsefull för den du är. Inte för den du tror du ska vara. Det finns bara en av dig och du kan göra en hel värld för någon annan genom att bara finnas där. Det behöver inte betyda storheter eller avancerade saker. Det kan vara en stunds fika. Ett samtal. En hand på axeln. En menande blick. Ett leende. Glöm inte att le och bjud andra på leenden. Även de du inte känner. Det kan räcka för att förgylla någons dag. Har du tänkt på det någon gång? Någon helt okänd kan le och resten av dagen går i samma tecken. Så lite för att göra så mycket. Helt gratis. Och glöm inte att ta hand om dig på det sätt som gör att du mår bra. Det är otroligt viktigt. Om det är så att köra ett riktigt hårt pass på gymmet eller ligga och slöa i soffan. Du känner bäst vad du behöver. Lyssna på dig själv och följ dina drömmar. Då blir det som allra bäst.