God damn!

Idag höll jag mig definitivt inte till strikt lchf som planerat. Det sket sig redan vid lunch. Idag arbetade jag i förskoleklass och det äts lunch med barnen. Skolmat är inte min favorit så det blir att göra det bästa av situationen. En knäckemacka och lite ost och skinksås senare (till det kokt broccoli, lite rå morot och fetaost) blåstes min mage ut och byxorna satt obekvämt stramt i midjan. Shit, ska jag reagera så snabbt?

Resten av dagen har följt i sugets tecken. Lite seg chokladruta (förvisso bakad på mandelmjöl men det är ingen ursäkt!), tre rutor mörk choklad och festande på fjällfil sitter jag nu här med en knorrande mage som inte alls känns som den ska. Den pratar, den låter, är svullen och illamående och jag har fisit för hela året tror jag. Nu blir jag personlig: i normala fall släpper jag väder en till tre gånger/dag. Idag hade jag vunnit överlägset i vilken fjärt - tävling som helst! Nåja, jag har roat barnen i alla fall. Alltid något ;-)

Jag landade på 116 gram kolhydrater idag. Det är mycket när jag är van med dessto mindre intag. Det är så uppenbart att min mage och jag själv inte klarar av fel mat. Jag reagerade direkt på det lilla gluten jag fick i mig med uppblåst mage och det lilla i sig gav mig ett irriterande sug på eftermiddagen. Varför stod jag inte emot då? Ja, säg det? Jag var sugen, det fanns hemma, jag käkade och det var gott. Så enkelt var det med det.

På det stora hela måste jag ändå säga att det är ganska fascinerande vad fel mat gör med kroppen. Det är en bra påminnare. Det som skrämmer mig en aning är att jag tidigare mådde så här varje dag och sämre ändå eftersom jag åt så mycket mer kolhydrater och dessto mer skit och socker. Då var jag i och för sig van och kroppen härdad men är det normalt att gå omkring med en bullrig mage, det kör omkring, gasig, sötsugen och på det: hungrig. Det är något annat jag varit idag: hungrig. Redan 16.30 fick jag äta kvällsmat för jag var verkligen vrålhungrig! Och så undrar man varför ungarna har dåligt med ork och koncentration i skolan?

Men, jag tänker inte gräma mig över detta. Jag tänker inte ens ha dåligt samvete. Grämt mig och haft dåligt samvete har jag haft så många gånger innan. Shit happens, så är det bara.  Gjort är gjort och kommer inte åter och det jag åt var gott. Men, det var då. I morgon är en ny dag och nya tag.