Jag var hos min barnmorska idag för lite koll. Hon tycker allt ser så bra och fint ut. Hon är så snäll :-) Vi pratade lite lchf och hon erkände att hon tänker på mig varje gång lchf kommer på tal. Dessutom hade hennes make reagerat på att lightprodukterna blivit ersatta av riktiga varor i kylen. Det är lite kul att kunna påverka även om jag inte propagerat för detta. Hon är nyfiken och undrade hur jag åt, vad jag åt till frukost och lunch och så vidare. Handen på hjärtat, jag fuskar rätt mycket nu. Det slinker ner både godis, kakor, bullar, smörgåsar, pasta och annat skit men det har jag tänkt ändra på sen. Nu har jag inhandlat mycket nya kläder som jag ska ha sen och de ska jag banne mig i! Där finns piskan och motivationen! Vi pratade om det också idag, känslan jag hade när jag åt ordentlig lchf: att jag mådde så bra, hade sån ork och var så pigg. Den känslan vill jag tillbaka till!
Nästa vecka ska vi åka till Sälen och jag fick med mig min mvc-journal. Bara för skojs skull jämförde jag mina siffror mot när jag väntade David 2005. Magen följer samma kurva (sf-måttet) och vikten nosar (tyvärr) strax efter. Glukoset låg på samma och hb skiljde sig en aning. Med David åt jag extra järn genom hela graviditeten, det gör jag inte på samma sätt nu. Varannan dag tar jag en multivitamin, annars enbart Folsyratabletten. Skillnaden som visade sig mest var mitt blodtryck. Inte jättemarkant kanske men en skillnad. När jag väntade David låg blodtrycket hela tiden runt 120/70. Nu ligger blodtrycket istället ständigt på 110/60. Jag kan inte se någon annan orsak till skillnaden än lchf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar