Jag håller inte vad jag lovar

Igår kom jag på att jag hade tänkt komma ner till ogravid-vikt, det vill säga 65,4 kg, till jul. (jag räknar mina graviditetskilon från inskrivningsvikt på mvc för att kunna jämföra mot graviditeten med David eftersom jag inte minns vad jag vägde då). Det kändes inte omöjligt. Men hur blev det tror ni? Inte har jag ogravid-vikt inte. Typ 4 kilo dit gissar jag på. Jag vägde mig på årets första dag och vågen visade då siffrorna 68,6 kg (+ 0,3 under jul) och nu tänker jag inte väga mig förrän 1/2 för att slippa vara vågfanatiker (ja, jag har fuskvägt ändå).



*Nynnar en ramsa*



Grejen var ju att jag hade tänkt gå ner 10 kg till min födelsedag i mars. Ska jag fixa det måste jag lägga på ett kol typ nu! Det känns lite jobbigt om jag ska vara ärlig. Jag vill ha en lite mer "laid back"- inställning till att få bort kilona, eller i klarspråk: det får ta den tid det tar. Visst hade det varit kul att väga betydligt mindre till 35-årsdagen men det återstår att se hur det blir med det. Jag lägger ner alla krav på mig själv.



Något jag däremot ska hålla är mitt nyårslöfte:

Äta för att må bra

Det tänker jag inte tulla på.

Jag har så dålig självdisciplin. Jajajajaja, okej jag erkänner ... jag har ingen disciplin alls. Jag kör någon manjana-stuk för det mesta. Typ allt löser sig. Och det gör det ju. Jag har inte riktigt orken just nu. Igår ömkade jag och tyckte synd om mig själv då jag hade ont i magen under både natten och dagen. När maxdos smärtstillande var i ankommande tog jag till tröst i form av kladdkaka. Moget va? Speciellt när jag inte har varken lukt- eller smaksinne. Men åt gjorde jag och föreställde mig hur gott det var. Sen ångrade jag mig. Efter cirka 40 minuters snöskottning (det kom rejält med snö igår) kändes det bättre efter kladdkakefusket.

Idag schasade maken mig till vårdcentralen. Han tycker min hosta har blivit värre, jag tycker den är på bättringsvägen. Jag var duktig, lydde och gick dit. Träffade en jätterar, yngre, kvinnlig, läkare som lyssnade på lungorna, tittade i halsen, kollade temp, blodtryck och syresättning. För säkerhets skull fick jag ta blodprov för att kolla CRP. När jag ändå var där frågade jag hur jag går tillväga för att kolla lite värden? Jag sa att jag äter lchf (jag sa inte att jag fuskar) och var nyfiken på bland annat kolesterolet eftersom min arma mamma nojjar över alla ägg vi äter. Läkaren kollade vad som kunde beställas via provet och ja, ett kolesterolvärde kunde tas. Nu tror jag inte att jag får veta HDL eller LDL utan bara kolesterol "överlag" men det ska ändå bli spännande att få hem svaret! Läkaren blev både nyfiken och intresserad av lchf när vi pratade, speciellt när jag berättade vilka skillnader jag märkt.

Annars, det som jag fick ut nu: mitt blodtryck är lägre 110/70, innan lchf låg det på 120/80, mitt blodvärde är 138 utan något extraknaprande av järntabletter (efter förlossning var mitt hb nere på 90 efter blodförlust och jag skulle på inrådan av både barnmorska, sjuksköterska och läkare äta extra järntabletter varje dag, ojoj, det glömde jag visst ...), mitt CRP var 7. Läkaren tyckte det andra hon kunde se ur provet såg jättebra ut:

"Hade det visat rött eller låga siffror här ger det en fingervisning om att kolesterolet inte är bra." Nu tyckte hon jag hade finfina depåer och jag såg ut att få i mig det jag behöver. Inte för att jag trodde annat men det kändes ändå skönt att höra. Synd att jag inte har referenser från innan lchf. Det hade varit kul med en jämförelse. I alla fall, jag är frisk förutom en segdragen hosta men jag tvivlar inte på att den ger sig. Extra dricka och den försvinner nog snart.

Har ni märkt att jag har fruktansvärt svårt att hålla mig till ämnet utan att sväva iväg?