måndag 5 april 2010

Väntan ...

Ja, så är mina dagar nu. David kom ut i v38+3 och nu är jag i v39+1. Ingen skymt av bebis än trots vissa tecken, men nä. Envis sak, eller trög? När allt var som jobbigast tog jag till tröstätandet. Jag har väl aldrig tröstätit så som jag gjorde då i hela mitt liv! Resultat: upp 4 kilo på 1½ vecka. Idag undvek jag vågen. Vill inte veta. Vi kan säga så här: jag väger mer än maken. Kul va? Sen har en viss svullnad smygit sig på. Fotknölarna på vristerna lyser med sin frånvaro och mina fingrar liknar mer hot dogs. Förlovningsringen fick jag på till knogen i veckan och de byxor jag åkte in till förlossningen med David i klämmer ajaj om magen så de har jag packat ner i mammaklädeskartongen igen. Jag är stor. Riktigt stor och börjar närma mig matchvikten som höggravid med David. Fast jag är mer höggravid nu än vad jag någonsin var med honom. Varför tröstade det typ 2 sekunder? *suck* Jag får ta notan sen.

1 kommentar:

  1. Spännande, snart bebis :) Underbart.
    Du får trösta dig med att det är mycket vatten i kroppen och att du får en underbar liten bebis snart :)
    OCH du har ju kunskapen om hur du ska äta efteråt för att kroppen ska må bra igen. Lycka till med bebben

    SvaraRadera

Linkwithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...