Jämförelse

Mina graviditeter:

David:
Jag jobbade natt inom äldreomsorgen fram till v32 då jag gick hem på havandeskapspenning. Strax efter jag gått hem började jag få mer besvär och ont av foglossningen. Mycket ont. Fötterna svullnade 2 storlekar, karpaltunnelsyndromet gjorde att jag sov som en kratta på nätterna. Från v36 hade jag väldigt ont av allt. Jag kunde knappt gå till brevlådan. Promenera var uteslutet. Jag rörde mig inte i onödan. Kudde mellan knän, kuddar under fötterna, kuddar under händerna på natten för att avlasta. Det var kuddar överallt men inte hade jag mindre ont. Jag åt husmanskost. Riktig husmanskost. Jag åt nyttigt. Jag gick (troligen) upp 28 kilo. Jag slutade väga mig när vågen visade 91 kilo. Då tyckte jag det var nog. Nästan 0,1 ton! Herregud! Ut kom David i v38+3, vägandes 3910g och 52 lång.

Alva:
Jag studerade och fortsatte med mina studier fram till v38. Sen, la jag av. Det blev strul med mitt snittdatum och jag mådde skit och orkade ingenting. Jag tänkte äta lchf men ett illamående ville annat. Jag mådde bra av kolhydrater, mådde illa av fet och klarade inte av ägg eller doften från bacon. Jag som älskade det till frukost. Efter v22 klarade jag av ägg och efter v25 började jag klara av bacon. Foglossning blev värre och svullnad kom som ett brev på posten om jag ätit kolhydratrikt. Då fick jag inte på mig ringarna. Karpaltunnelsyndrom kände jag knappt av denna graviditet. Jag kunde promenera fram till förlossning och kunde använda mina skor utan att norpa mammas. Jag gick upp sammanlagt 18 kilo. Mitt blodtryck var bättre denna gång. Ut kom Alva i v39+4, vägandes 4210g och 52 lång.

Summan sumarum: Jag mådde bättre och gick upp mindre med (nästintill) lchf-kost. Undrar hur det hade blivit om jag klarat att hålla helt lchf? Ja, det får vi aldrig veta. Jag är nöjd med mina småfisar :-)