Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder

Regn. Tjolahopp, vi som ska till stan och ta en fika. Jag vill gå och vi har så nära. Ja, jag är lat. Det är jobbigare att kånka i och ur barnvagn ur bilen eller kånka på babyskyddet med en 9-pannors bebis. Sen behöver man ha koll på parkeringstid. Jobbigt. Det är smidigare att gå, då har man ingen tid att "passa". Regn eller ej. Fram med regnkläder och gummistövlar.
Regnkläderna har jag ihoprullad som en korv i garderoben. Den var svår att veckla ut idag måste jag säga. Ungefär som den kletat ihop sig. Redan där borde jag anat ugglor i mossen men nu var det iväg och ingen tid att fundera.Vi lämnade David på dagis, Alva somnade redan i mördarbacken och sov gott. Vi tog en omväg till caféet eftersom vi hade 40 minuter tillgodo. Lite fönstershopping under tiden.

Det började kännas kallt på vänster lår. Jag trodde det var för att regnbyxan limmat sig mot låret. Lossnade jag kändes det bättre. Men så blev det kallt ganska omgående igen. Jaja. Kan ingenting göra nu i alla fall. Jag glodde vidare i butiksfönstren. Hämtade ut en peng och gick ner till caféet. Jag som inte trodde någon skulle komma, en mamma stod där så det blev kaffe, negerboll (jag vet att det numera heter chokladboll men det struntar jag i) och lite snack. Trevligt, trevligt.

Jag ålade mig självklart ur mitt dyngsura regnställ och gummistövlar innan. Visst var jag blöt på vänster lår. Det är bara vatten, ingen skada skedd. Jag torkar snabbt. När jag skulle hemåt var det bara att hoppa i utstyrseln igen. Något torrare men fortfarande blöt. När jag traskade hemåt började jag fundera. När köpte jag detta regnställ egentligen? Var jag 18 år? Eller var jag 16? Inte undra på att den läcker, den har ju sina år på nacken. En sisodär 18 eller 16 år. Dags att investera i nytt regnställ tror jag. Den här har definitivt gjort sitt. 40 minuter i regn klarade den innan den läckte. Bäst att klia maken under hakan. Han får köpa mig ett nytt.