söndag 7 augusti 2011

Hyperhidros





Idag blir det inte om lågkolhydratkost. Ovan ser ni en bild på min vänstra hand efter Botox-behandling mot handsvett. Varje prick innebär en injektion och varje finger ca 5-7 stick. Ibland lägger min behandlande läkare några stick utanför mallen. Hyperhidros betyder svettning. För min del handlar det inte om att bli lite smått fuktig i mina händer som vissa kan bli när de är nervösa. Jag är dyngsur och blöt hela dagen. Det kan rinna om mina händer. Jag tvättar och torkar hela dagarna igenom. På kvällen kan jag bli något bättre och jag älskar den känslan. Tack vare Botox har jag den känslan hela tiden under sommarhalvåret. Fram på vårkanten återkommer besvären och det är dags för en ny behandling.



Jag lider av palmar, axillär och plantar hyperhidros. Översatt betyder detta hand, arm- och fotsvett. I händer och i armhåla får jag Botox. Svettningarna upphör och med en gång kan jag fungera normalt som alla andra. Jag behöver inte vara rädd för att ta någon i hand, för att lämna blöta märken efter mig, glida på ratten vid bilkörning, slinta eller glida med skruvmejseln, blöta ner papper och andra helt vanliga saker. Bäst av allt är att jag kan hålla mina barn och maken i händerna utan att blöta ner deras händer också. Jag kan ha vilka kläder jag vill för det blir inga svettringar i armhålan efter Botox. Innan Botox höll jag mig till svarta kläder. Då syns inte ringarna.



När jag har varit gravid och ammat får jag inte behandling. Som gravid svettas man ganska mycket tack vare alla hormoner och den ökade kroppsvikten. Jag svettades som en gris första graviditeten. Fy vad jag led! Men jag överlevde det också. För att inte tala om efter förlossning. Det bokstavligen rann om mina fötter och amma bebis ... Han blev blöt. Jag fick lägga en filt bakom så min hand blötte ner filten och inte honom. Dottern blev också blöt. I och med att jag svettas så mycket i händer, armhåla och fötter så känner hela jag mig ofräsch och ständigt blöt. Jag känner mig aldrig torr oavsett vad jag än gör. Deodoranter hjälper inte ett skit. Allt som finns på Apoteket mot svettning har jag testat, helt utan resultat. Absolut torr: då ska man vara torr innan man duttar på lösningen. Hur jädra lätt är det när handflatan ständigt är blöt? Allt annat i deodorant, tabletter, medicin och så vidare funkade inte heller. Jag svettades ändå.



I mina yngre år fick jag höra att det inte finns något att göra. Det skulle växa bort. Men när? Jag är 35 år idag och har haft besvär sen jag var 18 år. Hur jag har överlevt dessa år vet jag inte men man är duktig på att glömma bort och förtränga har jag märkt. Jag har kollat sköldkörteln och andra prover har tagits, vilka kommer jag inte ihåg. Allt är helt normalt. Inga konstigheter. Jag fick helt enkelt stå ut med att jag svettas som en tok. Det är väldigt lätt att säga av den som inte lider av kraftiga svettningar. För mig är speciellt handsvetten ett stort socialt handikapp. Jag har skämts för det. Inte vågat berätta. Nu börjar jag krypa ur mitt skal och med detta inlägg blottar jag mig helt. Vad har jag att skämmas för egentligen? Och kan jag med detta hjälpa någon annan som lider precis som jag så gör jag det gladeligen! Jag har sökt hjälp, jag har testat det mesta utan resultat. Ingen pratar om detta öppet. Det är pinsamt och onormalt men fler än vad man tror lider av detta och jag tycker det är lika bra att ta bladet från munnen och gasta ut: det finns hjälp att få!



Jag sökte via min vårdcentral. Remiss skickades till hudmottagningen på universitetssjukhuset. Jag kom dit på besök 2005 och mina händer penslades med jod och efter det strödde läkaren ut potatismjöl. Där det blev svart syntes svettningarna. Mina handflator blev i stort helt svarta. Inget snack om saken: jag hade handsvett. Eftersom jag var gravid kunde ingen behandling ges. Istället gick läkaren igenom själva behandlingen, biverkningar och tog lite anamnes på mig. Jag fick låna hem en apparat, Iontofores för att testa mot min fotsvett och även på händerna. Iontofores är en mackapär där man lägger blöta pads på en yta som leder elimpulser till händer och fötter. Det var en tidskrävande behandling och då jag svettades som en tok på grund av graviditeten märkte jag ingen skillnad alls. Tyvärr.



2006 var det dags för min första behandling. Jag var grymt nervös och valde att få bedövning. Jag säger bara: herrejävlar vad ont det gjorde! Kanylerna såg hur grova ut som helst och sticka ner det vid handleden och på var sida om varje finger var det värsta jag varit med om. Jag skrek nog någon gång och spände mig totalt. Bedövningen innebar 12 stick om jag inte minns helt fel. Per hand. Trots bedövning kände jag när läkaren gav Botoxinjektionerna. Det var en helvetesupplevelse. Flera gånger uppmanade läkaren mig att andas och slappna av. Hon nämde profylaxandning, djupandning. Jag blev arg på henne och hade lust att utdela en mindre väl vald mening. Jag har ju för helvete ont och kan inte slappna av. Jag kan inte djupandas, jag fasar för nästa stick. Jag var spänd som en fiolsträng och ålade omkring på britsen. Vad har jag gett mig in på? Hur överlever andra som gör detta? När händerna äntligen var klara skulle hon ge i armhålorna. Jag kommer dö. Läkaren sa att det gör inte hälften så ont i armhålorna som i händerna. Ja, just det ... Det är astunn hud i armhålorna. Ja, jag kommer dör här och nu. Armhålorna kändes knappt alls kan jag säga. Jag överlevde.



Att få bedövning i händerna var ingen vidare upplevelse ska jag villigt erkänna. Jag kom knappt ner från britsen, ytterkläderna fick jag inte på mig utan hjälp från personalen, maken fick öppna bildörr och spänna fast mig med säkerhetsbälte. Jag kunde inte göra någonting. Var jag inte handikappad innan så var jag det garanterat nu. Det släppte efter några timmar tack och lov. Botox är ett nervgift och det vore konstigt om det inte skulle ge några biverkningar. Efter ett tag försvinner pincettgreppet. Händerna blir svagare. En sån enkel sak som att knäppa knappen till jeansen var helt omöjligt, knäppa andra knappar i byxor, dra upp en dragkedja på en trilskandes 2-åring var ett smärre äventyr, ta på skor, trycka på knappen för att låsa/låsa upp bilen, sy med synål, öppna burkar och mjölkpaket en ny erfarenhet. Men, man hittar sina metoder och knep. Pincettgreppet brukar återkomma efter 1½-2 månader men styrkan i händerna återkommer inte helt. Jag är svagare än innan. En biverkning jag får leva med.



Jag har fått fyra behandlingar med Botox. I år har jag varit svagare i händerna än vad jag någonsin varit och pincettgreppet försvann bara några dagar efter behandlingen. Maken tycker att jag ska strunta i behandlingen eftersom den ger dessa biverkningar. Jag lider mer av handsvett än att bli svag i händerna. Vi befinner oss på olika plan i denna frågan. Jag vill ha behandlingen för att leva ett någorlunda normalt liv. Maken anser att det begränsar mig och han får göra saker åt mig vilket skapar mer arbete för honom. Jag fullkomligt njuter av att vara torr. Jag kan ha mina älskade kläder i alla färger utan att oroa mig för att få svettringar i armhålan eller stinka av svett. Alla vet nog hur en svettig armhåla luktar. Kattpiss. Jag är torr även om jag sliter som ett djur och svettas på kroppen. Jag kan krama maken utan att känna mig äckligt ofräsch och dyngsur. Jag fullkomligt njuter av att ha torra händer. Att kunna stryka barnen på ryggen, på benen, på armen med handens insida utan att en blöt hand studsar upp och ner. Med svettiga händer undviker jag sånt här och ska jag stryka rygg eller ansikte får jag stryka med utsidan av händerna för att minimera det blöta. Jag kan dra handen på köksbänken utan att det tar tvärstopp eller ger gnisselljud eller blöta ränder. Plastpåsar gnisslar inte. Jag kan köra bil utan att ha fläkten på full blås riktade mot handflatan för att hålla något sånär torrt och jag lämnar inga svettmärken på ratten. Jag vågar röra andra människor utan att vara livrädd. Jag är torr. Som alla andra. Och det är helt underbart! Jag kan ibland komma på mig själv med att gnida ena handen i den andra handens handflata och bara känna huden. Torr hud. Torr handflata. Det är så här det ska vara. Hela tiden. Den känslan älskar jag. Nu måste jag fukta fingrarna för att vända blad. Innan blötte jag ner bladet.



Numera gör jag behandlingen utan bedövning. Många undrar om det inte gör ont? Klart att det känns, det ska jag inte sticka under stol med. Ni vet ju hur det känns att sticka sig på en nål. Tänk flera såna stick i hela handen. Injektionerna läggs några millimeter under huden. Det blir ca 60 stick/hand. Behandlingen går väldigt snabbt. I år hade jag en tid kl 11 och 11.30 lämnade jag mottagningen. Då hade jag väntat en liten stund innan jag fick komma in. Själva behandlingen tar säkert 15 minuter. Förberedelsen är nog det som tar längst tid tror jag. Min läkare är snabb på att sticka och när hon fyller på sprutan får jag lite välbehövlig andningspaus. Den är ganska skön att få. Hon får hålla fast min hand, annars skulle jag säkert knyta ihop den rent reflexmässigt. 15 minuter senare kan jag njuta av att vara svettfri. Det brukar visserligen dröja någon dag innan svettningarna försvinner helt. 15 minuter med lite stick och obehag mot att vara torr flera månader. Det är ingenting.



Jag hade hoppats att lågkolhydratkost skulle botat mig helt. Än har jag inte märkt någon sådan skillnad men det kanske kommer? Min läkare har sagt att en del patienter upplever att besvären minskar med åren efter Botox-behandlingar. Jag håller hoppet uppe att det ska bli samma för mig. Det ihop med lågkolhydratkost kanske gör mig besvärsfri? Tills jag närmar mig klimakteriet ;-)




Har du själv problem med kraftiga svettningar eller känner någon som lider av detta?


Det finns hjälp att få.




Jag är otroligt tacksam för detta. Att jag nu har fått hjälp. Jag gillar min läkare och har varit nervös då hon närmar sig pension. Jag var tvungen att fråga om detta. Hon svarar med ett leende att hon inte tänkt gå i pension än och att det finns en AT-läkare som utbildar sig inom detta och en annan läkare var intresserad av att lära sig.




Det finns privata kliniker som utför Botox-behandling till en hiskeligt dyr summa. Flera tusen. Jag får betala landstingstaxa. Min läkare sa att en del sjukhus inte har denna möjlighet till behandling då hyperhidros inte anses vara en sjukdom. Behandling ska inte ges via sjukhus utan att man får söka privat för detta. Jag blev än mer tacksam att jag har möjlighet att få behandling via universitetssjukhuset. Det borde alla få möjlighet att få. Många lider i onödan eftersom de inte har pengarna att lägga på en privatklinik. Operation då? Min läkare avrådde mig då vissa opererade patienter reagerat med att få väldigt kraftiga svettningar på andra ställen på kroppen. Det skulle vara just typiskt mig att drabbas av ökade svettningar så jag har inte frågat vidare även om jag ibland funderar på hur en operation skulle gå? Jag har sett en dokumentär om misslyckade svettoperationer. Sånt liv vill jag absolut inte ha. Jag har hört om en lyckad operation förvisso men det är också det enda. Visste jag med säkerhet att mina svettningar skulle upphöra och att jag inte skulle svettas mer på övriga kroppen då hade jag lagt mig på operationsbordet på stört.





25 kommentarer:

  1. Vad skönt att du har fått hjälp! Jag svettades mycket när jag var yngre men upplever att det liksom lugnat sig med åldern, så jag har väl haft tur antar jag, men skulle det komma tillbaka så skulle jag testa botox jag med.=)

    Jag såg på ett engelskt program för ett par dagar sen om just detta problemet, och det var en tjej som provade och var jättenöjd. Jag skulle också hellre ta sprutorna istället för op, för den är väl oåterkallelig?

    Heja dig!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej,
    Tittar in här lite då och då.
    Ditt inlägg om Hyperhidros var väldigt informativ och bra skriven. Min dotter (20 år) har problem med svettningar, så jag ska be henne läsa ditt inlägg.
    Det hon tycker är jobbigast är att alltid känna sig varm aldrig sval och torr. Det måste vara tufft och jag försöker stötta henne allt jag kan.
    Tack

    SvaraRadera
  3. Åsa: Ja, operation är oåterkallelig och min läkare har avrått då de har märkt av biverkningar som att man svettas mer på andra ställen på kroppen. Drabbas man av detta går det ofta inte att fixa till genom en ny operation. Jag hoppas att mina svettningar ska minska framöver. Min läkare har sagt att en del svettas mindre och mindre och behöver till slut ingen behandling så hoppet lever :-)

    Mille: Tack! Det här är mina erfarenheter och jag hoppas verkligen att det kan nå ut och hjälpa andra i samma situation. Man talar inte gärna om detta, det är ett socialt handikapp och det är fruktansvärt jobbigt. Jag blir också väldigt varm och det är en jobbig känsla att alltid känna sig som en kamin (trots att jag har en kroppstemp på 36,8 grader) och aldrig vra sval eller torr. Efter botox tycker jag hela kroppen känns svalare. Visst, glödheta dgar svettas jag precis som alla andra men jag är fortfarande torr under armhåla och i händerna. Så var det definitivt inte innan. Jag hoppas din dotter söker för sina svettningar och att hon får hjälp! Möter hon oförstående läkare får hon stå på sig eller om du är med och trycker på. Man är inte alltid så kaxig och det kan vara pinsamt att söka för detta. mitt liv har blivit så mycket drägligare tack vare botox! Visst är jag svagare i händerna men det överväger känslan av att känna sig torr och slippa svettas.

    SvaraRadera
  4. Hej där!
    Jag är 19 år och lider av generell hyperhidros. Jag går på behandling var tredje månad i Uppsala och får injektioner i armhålorna, vid hårfästet, på bröstet och i svanken. Det har hjälpt mig till en viss grad. Jag svettas fortfarande kraftigt på övriga delar av kroppen och har inte riktigt lärt mig att acceptera det för vad det är ännu. Jag har hoppat av gymnasiet och slutat umgås med vänner vilket inte varit någon höjdare! Jag har försökt söka efter folk som lider av generell hyperhidros som jag för att få prata med någon som vet hur det känns. Men jag har inte lyckats då ingen riktigt skyltar med det. Jag kan känna igen mig i en del av det du skriver men jag är bara i början av mitt liv. Du har kommit en bit på vägen. Stort grattis till det. Även fast att den behandling du får har hjälpt dig (bortsett från den tråkiga biverkningen) och min bara neutraliserar delar av min kropp så är det glädjande att se hur du lyckats. Jag hoppas verkligen jag får möjligheten att träffa någon och skaffa barn när jag blir äldre.
    Men...har du möjligtvis något tips på hur jag ska göra för att komma i kontakt med någon annan som lider av generell hyperhidros?

    (lång kommentar, sorry) Ciao!

    SvaraRadera
  5. Hej Anonym!
    För det första tycker jag att det är tråkigt att du har hoppat av gymnasiet och skärmar dig från dina vänner på grund av dina svettningar. Har du pratat med dina vänner om detta? Att våga berätta är ett steg på väg och jag tror med all största säkerhet att dina vänner inte slutar umgås med dig på grund av detta. Kan en distansutbildning vara ett alternativ annars? Jag har inte skrivit om det men jag svettas även generellt precis som du på övriga delar av kroppen. Vissa delar mer och vissa delar mindre. Jag upplever dock att jag svettas mindre, eller känner mig svalare när jag får behandling än om jag inte får det. Jag har i viss mån också velat skärma mig på grund av mina svettningar och ibland har jag lyckats. Ibland inte. Det är tragiskt att det ska vara så och det är svårt att finna förståelse bland vänner och anhöriga som själva inte lider av detta. När jag fick behandling nämnde min läkare att hon behandlat x antal människor. Jag undrade kort var alla dessa människor är? Jag är inte ensam men ändå har jag aldrig träffat på någon med samma problem som jag. Jag har läst om vissa personer i tidningar men det är också det enda. Det skulle, som du skriver, vara skönt att få träffa en likasinnad för att kunna utbyta erfarenheter, tips och idéer på hur man kan underlätta i sin vardag. Hör med de du får behandling av om de vet något? Sök på internet. Ibland kan man hitta forum där någon kommenterar om kraftig svettning. Jag skrev några kommentarer till en annan medlem på www.familjeliv.se. Sök där, du kan hitta någon!
    Min make har aldrig stört sig på detta. Han visste knappt att jag led av svettningar. Han bryr sig inte. Det är jag som lider av att inte kunna hålla barnen i händerna, hålla honom i händerna, våga ta folk i hand, kramas, röra vid någon annan, ha vissa skor, bara ha svarta och vita kläder osv. Jag förstår dig och det är flera gånger jag önskat att få vara normal som alla andra. Svettas gör ju alla och det är inget onormalt men att svettas kraftigt tär så mycket på självkänslan! Oftast är det ju så att man själv, den som lider, drar sig undan medan andra människor inte ens tänker på, stör sig eller reflekterar över det handikapp man själv har. Du är 19 år och har hela livet framför dig men jag vet vilka tankar du tampas med. Man känner sig mest ensam i hela världen men det är du inte. Den person du träffar och blir kär i kommer älska dig för den du är oavsett om du svettas mycket eller ej. Du är ju du och är unik som människa. Kärlek ser förbi småsaker i det stora hela. Du kommer bygga ett liv och en framtid med någon, var så säker! Tvivla inte och begränsa dig inte. Ta mod till dig och berätta istället. För din skull. Lätt att säga eller hur? men jag önskar själv att jag vågat prata om detta mycket tidigare än nu.

    Jag är fortfarande inte riktigt bekväm med att prata om svettningar men jag jobbar på det. Jag upplever det att det är bättre att berätta och förklara än att försöka dölja. Det tar mer energi. När jag har berättat svarar de flesta: "Jasså, det har jag adrig tänkt på." Andra bryr sig oftast inte. Det var jag som tycker det är pinsamt.

    Nu har jag skrivit rakt upp och ner och vad jag kommit att tänka på så det kan mycket möjligt vara väldigt rörigt. En sak jag börjar fundera på nu är om du har hjälp och stöd från dina föräldrar? Jag tror på lchf och har hoppet att mina svettningar kommer dämpas mer om jag bara tar mig i hampan och går ner de kilon jag vill gå ner. Jag har läst om andra som svettas mindre så hoppet finns. Sen hoppas jag självklart att det kommer ändra sig med åren. Första gången jag fick behandling sa min läkare att en del blivit hjälpta och inte behövt flera behandlingar efter vissa gånger. Det hoppas jag också på. Kanske blir det samma för dig?
    Jag har inte gett dig något direkt svar men jag hoppas att det hjälper något. Jag finns på helene306@live.se om du vill skriva mer.
    Kram till dig!

    SvaraRadera
  6. Tack för att du tog dig tid att svara.
    Jag hoppade av gymnasiet under vårterminen 2010 och har bara gått hemma sedan dess. Jag tror inte jag kan motivera mig själv till att läsa de ämnen jag inte läste klart i 2an och missade då jag inte gick 3an.
    Mina vänner visste om det men vi gled isär då jag inte ville göra spontana grejer eller ens något utanför min lägenhet. Kan väl kanske inte klandra dom. Jag har inte längre så svårt för att prata om det men jag oroar mig för alla som inte känner mig. Allmänheten. Att gå och handla eller sitta och käka någonstans gör mig så galet nervös och då sätter svettningarna igång.
    Men jag hoppas verkligen att jag träffar någon och får uppleva det du fått en chans att uppleva och håller tummarna för att dina svettningar dämpas med åren/antalet behandlingar.
    Jag frågade hon som gett mig behandling på akademiska sjukhuset i uppsala om hon kunde ta min mail och mitt mobilnummer och ge det till den som ville prata med någon som led av samma sak men hon sa att dom inte skötte sånt.
    Men jag ska checka in familjeliv.se och se om jag hittar något.
    Jag läste ditt svar igår och kommenterar på nytt idag så jag kan nog upplevas som lite flummig då jag inte har koll på i vilken ordning saker och ting besvarades.
    Men återigen, STORT TACK för att du tog dig tid att svara och all lycka till med allt. Ciao !!

    SvaraRadera
  7. Hej Anonym!

    Jag är också 19år och tror jag lider av hyperhidros, har inte kollat upp det men mina symtom tyder på det. Du sa att du ville träffa andra som led av samma sjukdom och vi är ju samma ålder så hör av dig till loviisa.stefansson@hotmail.com om du vill :)

    SvaraRadera
  8. Hej,

    jag är nu 23 år, och lider också av hyperhidros. Har haft det ända sedan liten, men först börjat störa mig på det i tonåren. Jag har provat diverse salvor och starka alkoholer att smörja in händerna med, även metoden för elimpulser. Inget har fungerat. Inför balen i gymnasiet prövade jag på botox, dock bara för ena handen p.g.a. det bara gick att ta ena handen per gång, vilket var orsaken till att jag inte fortsatte behandlingarna. Som tur var det handen jag skulle hålla flickan i handen med, den andra kom runt midjan som hon nog inte märkte av :P Jag tog behandligen utan bedövning också, det gjorde nog ganska ont faktiskt.. man ville liksom vrida o vända sig i stolen för att kringgå smärtorna.

    Jag har svettningar både på händer, fötter och under armarna. Armhålorna kureras bra med deodorant bara. Det är hopplöst med händer och fötter. Ibland, t.ex. på morgonen när jag vaknar kan de vara torra en stund, men jag kan aktivera svettningen direkt genom att tänka på det, eller genom att helt enkelt börja vardagen som vanligt utan att tänka på det.

    Alla prylar blir fuktiga som jag använder, känner hur plaskig laptoppen blir i skrivande stund också. Likadant när jag skriver tentamen, pappret blir får alltid en annorlunda form när jag lämnar in det :D det blir så att ena kanten alltid viker sig upp. Så skulle jag skriva ett brev här istället så skulle du med det här kännetecknet kunna identifiera vilket som tillhör mig.

    Jag har valt att försöka överleva med denna diagnos helt enkelt, min flickvän vet om det och har inga svårigheter med det, ska jag skaka hand händer det nog sig att jag smetar av handen på byxbenet lite diskret före för att lite lindra effekten åtminstone. Besvärligt med svettiga fötter också när man ligger i sängen och lakanen blir blöta, dock brukar jag ha på min stickade sockor, det är ganska fenomenalt för man skulle ju tro att man svettas mer då när fötterna hålls varma, men säkert p.g.a. materialet i dem så luftas och andas fötterna bättre.

    Men jag hoppas att ni inte blir tillbakadragna p.g.a hyperhidros och väljer att hoppa av skola och riskera att tappa vänner, kämpa vidare bara och försök acceptera det, även om det är svårt. Vill man så kan man prova botox, tydligen får man ta för båda händerna där, dock gick det inte här i Finland på den ort jag tog behandligen. Jag kände förresten inte av att handen skulle blivit svagare på något vis, däremot hade jag kvar känslan som kommer i en torr hand när den blir svettig, även om den var torr p.g.a. botoxen.

    SvaraRadera
  9. Jag är 17 år och har också hyperhidros. För två år sen började jag inse att mitt svettande, som jag levt med redan i flera år, inte är normalt och hittade information om hyperhidros på internet. Efter besök hos läkare fick jag det bekräftat och vi beställde hem en Iontophores-apparat. Dyrt, tidskrävande och jobbigt, men i kombination med apotekprodukter har det hjälpt mig så mycket att jag stundvis kan känna mig "normal". Läkaren rekommenderade inte botox åt mig eftersom jag är så ung och så långt det är möjligt tänker jag försöka klara mig utan det.

    Speciellt den sociala biten blir lätt lidande när man hela tiden tänker på att man kanske nuddar vid någon med sina svettiga händer eller lämnar blöta märken efter sig på golvet. Man känner sig äcklig - fastän det inte är ens eget fel att man har hyperhidros och fastän de flesta inte bryr sig om det.

    Men för att se någonting positivt i det hela - tänk hur vi som har detta problem kan uppskatta de få stunder med torra händer, armhålor och fötter! :)

    SvaraRadera
  10. Först av allt, tack för att ni delar med er av era berättelser! Det ger mig glädje att ni sista anonyma ändå ser positivt på framtiden trots svettningar och de besvär som ni dras med! Jag känner så väl igen det där med pappret och skriva tentamen, jag har dock lyckats smeta ut blyerts fått sudda (inte lätt på ett blött papper) och skriva om. Det hände 2009 eller om det var 2010 när jag skrev tenta på universitetet. De flesta andra tänker inte på det men när man själv är mitt uppe i det fokuserars allt på svettningen: händer på ett bord lämnar märken, tangenterna på datorn, hålla i penna/papper, glas ... Listan kan göras lång.

    Mitt i allt känns det skönt (tolka detta rätt!) att jag inte är ensam. Jag har trott i hela livet att jag är ensam om detta. Min läkare nämnde en gång en siffra på hur många hon behandlat innan jag kom på behandling och jag undrar vart alla dessa människor är? Ingen pratar om det. Min läkare sa "personen innan tog inte heller bedövning" Vem var den personen, mötte jag honom/henne? Finns det likasinnade som jag?

    Nu vet jag att det finns det och jag vet, precis som ni delar med er att man lider i det tysta. Det finns hjälp att få. Jag sitter här nu och känner att svettningarna börjar tillta och funderar på om jag ska ringa för att få tid för behandling? Vi ska trots allt resa utomlands, det vore skönt att slippa svettas. Samtidigt har jag tenta i slutet av mars, jag måste kunna skriva. Jag har gjort misstaget en gång att ha tenta efter behandling. Det gick inte alls bra. Jag kunde knappt hålla i pennan och sudda ... Kan säga att jag kuggade den delen på tentan, de övriga 3 delarna gick bättre tack och lov :-)

    Åter igen, tack för era ord och berättelser, sök hjälp, stå på er om ni blir ifrågasatta och försök att leva så gott och bra ni bara kan! Hyperhidros är ett handikapp men låt inte handikappet styra ert liv.

    SvaraRadera
  11. Jag frågade min läkare i när jag var där förra veckan för att få behandling hur många hon behandlar. Nu hade hon ca 100 patienter som skulle få Botox. Om det var händer eller armhåla var osagt men det är ändå en del hon behandlar här i mitt län. En patient var visst 15 år fick jag höra av den läkarstuderande men hur långt ner i åldrarna de går vet jag inte.

    SvaraRadera
  12. hej! det känns skönt att få läsa om dig och din hyperhidros då jag känner att jag inte är den enda som känner så om min hyperhidros ;) jag är 14år och har behandlats sedan jag varit 13. mina svettningar började tidigt. men min läkare berättade att det också fanns mindre barn (runt 7-9 tror jag) som fick sprutorna och att de ofta valde att sövas ned när det skulle få dem! andra gången jag gick för att få mina sprutor fick jag veta att jag "hade haft tur" som redan hade fått min första behandling då staten hade bestämt att inga nya patienter under 15 år fick behandlas.

    SvaraRadera
  13. Hej! Det känns skönt att höra att man inte är ensam om dessa problem som man har trott. Alla ser så svala och fräscha ut jämt medans man själv håller på att flyta bort av all svett. Jag har svettats väldigt mycket ända sen jag var liten. I tonåren blev det värre då hormonerna började spöka. Jag sökte läkare för det för ca 19 år sedan, blev remitterad till hand- och plastik på sjukhuset, fick vänta nästan 3 år innan jag fick hjälp. Först fick jag Iontophoresbehandling vilket var ganska effektivt men nackdelen var att det hjälpte bara under en vecka samt att man blev kruttorr i munnen. Sen blev jag opererad mot handsvett. Lyckan var gjord, torr om händerna och ingen armsvett, då var det bara fotsvetten kvar och det kunde man inte göra nåt åt. Men så underbart att kunna ta i människor och saker utan att vara plaskvåt och lämna spår efter sig och ha färgade tröjor på sig. Min syster som lider av samma problem och som absolut inte ville operera sig kontaktade vårdcentralen och blev remitterad till ett annat sjukhus där hon blev opererad efter 2 veckor. Det här är ca 16-17 är sedan. Idag har armsvetten kommit tillbaka men inte lika kraftigt som förr men tillräckligt för att undvika färgade tröjor, svart är bäst. Om det är väldigt varmt ute kan jag bli lite svett om ena handen. Jag ångrar inte att jag gjorde operationen. Mot fotsvetten använder jag Absolut torr flera gånger i veckan men det hjälper ytterst lite. Jag måste alltid ha strumpor på mig och kan inte använda sandaler eller andra "fina" skor. Tygskor är bra, de går ju att tvätta. Går jag barfota lämnar jag blöta märken på golvet "med risk för att halka omkull". I höstas var jag på vårdcentralen då jag läst en artikel i Aftonbladet om botox-behandlingar. Läkaren verkade väldigt okunnig på det området och tyckte jag skulle prova medicin, betablockerare som är mot högt blodtryck och sänker hjärtfrekvensen. Visst tänkte jag, prova kan man ju alltid göra. Jag åt en låg dos i en vecka och mådde skit. Eftersom jag normalt har ett ganska lågt blodtryck blev jag trött (fick gå och lägga mig då jag kom hem från jobbet), yr i huvudet och illamående och inte ett dugg mindre svettig. Fick sen veta att min syster åt den medicinen mot hjärtklappning och hon svettades inte heller mindre av den. Jag fasar för den dagen jag kommer in i klimakteriet. Jag får nog göra ett nytt försök på vårdcentralen.

    SvaraRadera
  14. Hej Helene! Jag är en snart 16årig tjej som lider av hyperhidros. Jag googlade på hyperhidros, och din blogg kom upp. Jag undrar du skulle kunna skriva ett mail till mig så att jag får din mail-adress, jag skulle behöva prata med någon som vet hur det är att ha sjukdomen, ingen annan kan förstå mig... Sjukdomen förstör mitt liv och ingen jag pratar med förstår hur jobbig den är. Snällasnällasnälla skriv ett mail till mig..
    //Julia
    jjulia-h@hotmail.com

    SvaraRadera
  15. Hej hej. Jag är 45 år och har generell hyperhidros.Jag har haft problem med svettningar så länge jag kan minnas.För ca 20 år sedan gjorde jag en operation mot handsvett/armsvett.Tyvärr tillhörde jag den procenten som fick ökad svettning på resten av kroppen.Fötterna värst sen lår,ljumskar och rumpa.Fruktansvärt hämmande.Ingen i min omgivning förstår hur pinsamt man tycker att det är.Jag tycker att det är jättejobbigt att prata om och jag ber nästan om ursäkt för att jag svettas som en gris.Min son har problem med svettningar från händer,armhålor och fötter,men vill inte göra någon operation.Jag ångrar inte operationen,men jag önskar att jag hade vetat biverkningarna.Idag har jag pratat med en sköterska på svettkliniken i Stockholm och fick veta att jag kan få åka till Oslo för botoxbehandling.Jag är SKITNERVÖS och lite rädd.5/2 ska jag vara där och jag vet ju inte ens om det kommer att hjälpa.Problemet som jag ser det är väl att jag kommer att få pendla dit varje gång för behandling...men hellre det än att betala hela kalaset själv då det kan bli riktigt dyrt.Miljoner tankar,frågor och funderingar snurrar runt i huvudet nu så jag kanske verkar lite virrig ;) Hoppas att allt går vägen och jag en dag kan gå i tunn sommarklänning och fina skor.

    Till alla som upplever sina svettningar som störande - Vi är fantastiska i alla fall och våga söka hjälp.

    Kram Sussie

    SvaraRadera
  16. Jag gjorde hansvettsopertaionen oxå: lider nu av detta istället:
    Försämrad hjärtfrekvens, huvudvärk, extrem trötthet, ögonvärk, depression, kompensatorisk svettning-från bröstet och neråt, svettas ansiktet när jag äter, ångest, termmm och säkert en massa annat som jag inte vet om.ostatproblem-antingen fryser jag eller svettas, en iskall hand, olika storlekar på pupillrarna, torr hud, blir mer solbränd ena sidan, magproblem, andfåddhet-dålig kondition, trögtänkt, försämrad blodcirkulation, svettas och rodnar lite bara ena sidan av ansiktet, ljud/ljuskänslighet
    Kalle!

    SvaraRadera
  17. Hej Heléne!

    Har precis läst ditt inlägg och vill bara säga hur starkt det är av dig att våga lyfta detta problem och prata så öppet om denna sjukdom!!!!

    Men som tur är så finns det hjälp att få!
    Då ingen tidigare har nämnt att det finns även en medicinsk behandling i form av intag av tabletter för att lindra symtomen på denna sjukdom så vill jag informera om detta.

    Jag har själv sedan tonåren kämpat med denna sjukdom och försökt att hitta lösningar för att kunna leva ett liv utan ständiga svettningar. Tack vare behandling med tablett Egazil så har jag kunnat uppnå detta.
    Tablett Egazil är något jag tar dagligen eller flera gånger per dag (detta pga. att tabletterna endast har ca. 6-8 timmars effekt) för att uppnå en antikolinerg effekt, dvs. bli torr i kroppen. Denna behandling har fungerat bra på mig och de enda biverkningarna jag har haft är muntorrhet som delvis löstes med att ständigt tugga på tuggummi för att främja salivproduktionen.
    Denna behandling är ett alternativ för dig som inte klarar av/vill ha Botoxinjektioner eller opereras för att få hjälp med sjukdomen.

    Egazil

    SvaraRadera
  18. Hej! Så underbart att du skrivit om vårt jobbiga problem som stör våra liv. Tack! Hoppas många får hjälp efter att läst här. Tyvärr gjorde jag operationen och har nu svår kompensationssvettning istället. Men som tur är mest på sommaren. Tål inte värme! Däremot har jag två gånger gjort lokal operation av armhålorna och det var bland det bästa jag gjort! Hållbarhet många år. Min man struntar fullkomligt i mina fuktiga fossingar och älskar mig precis som jag är. Kram till er där ute.

    SvaraRadera
  19. Oxybutynin Mylan är ett läkemedel vars biverkning kan hjälpa mot svettningar, den har andra biverkningar såsom muntorrhet men har hjälpt många, hjälper främst mot svettningar i händerna....

    SvaraRadera
  20. Hej,
    Så skönt att veta att man inte är ensam om att ha det här problemet. Jag svettas i armhålorna och har behandlats med botox. Effekten verkar dock avta och håller sig som längst tre månader numera. Jag skulle gärna vilja operera så att man får en permanent lösning och tänkte höra om det är det är någon som har erfarenhet och kan berätta mer om det? Jag har precis upptäckt att jag är gravid och får därmed ingen behandling. Skulle bara vilja vara glad för en efterlängtad graviditet men det är svårt när man tänker på hur mycket man svettas hela tiden. Ni är starka alla ni som skriver om era erfarenheter här och jag tror det hjälper många!

    SvaraRadera
  21. Tack så jättemycket för att du delade med dig av detta! Och det känns så skönt att veta att man inte är ensam om att ha det här problemet. Jag lider också av hyperhidros och fick nyligen veta att man kan behandla det med botox.

    Hittade den här sidan http://www.botoxguiden.se/behandling-svettning-armsvett/ som skriver om hur behandlingen går till osv. Det står bland annat att behandlingen varar mellan 6-12 månader. Då undrar jag hur ofta du gör det?

    Jag har bokat in en konsultation för nästa vecka så vi får se hur det kommer att gå. :)

    SvaraRadera
  22. Oj vad många berättelser!
    Jag har inte sett era kommentarer och jag ber så hemskt mycket om ursäkt för det! Jag har helt missat att jag har en funktion i bloggen där jag kan se kommentarer ..

    Angående medicinering har jag testat Egazil och de funkade tyvärr inte alls. Jag blev däremot något fruktansvärt muntorr. Det var riktigt jobbigt. Jag tog den högsta dosen min läkare ordinerat men jag fick ge upp. Nu har jag fått recept på Oxybutynin Mylan att testa vid svettningar men än så länge har jag inte haft behov av dem. Ibland har jag snarare fått fukta händerna för att jag är FÖR torr :-) Rätt härlig känsla ändå.

    Min behandling håller ca 6 månader innan jag känner av handsvett igen. Nu i år var armsvetten värst och jag började känna av det redan innan ju (ca 6 månader efter behandling). I år fick jag en tid för behandling redan i mars.

    Angående operation och permanent åtgärd har jag blivit avrådd pga risk att få ökad svettningar på övriga delar av kroppen. Det finns dock de som fått goda resultat. Om du gravida Anonym kikar in här igen så har några opererade delat med sig av sina erfarenheter ovan.

    Tack för alla ni, för att vi tillsammans inte är ensamma, för att ni delar med er av era berättelser! Det är ett socialt handikapp och pinsamt som ingen någonsin kan förstå men vi är inte på något sätt konstiga. Ibland är det våra egna föreställningar som hindrar oss. Min fotsvett hindrar mig från att gå barfota på gymmet. Att andra lämnar svettiga fötter efter sig stör mig inte men att jag ska göra det: otänkbart. Istället tar skorna svetten och luktar pärka ;-)

    Tidningen Må bra hade ett reportage om mig och om hyperhidros i nr 4.

    Kram till er alla!

    SvaraRadera
  23. Hej:)
    Oj vad jag känner igen mig i dina problem! Jag lider själv av sjukdomen och svettas jättemycket om mina händer och fötter. 2012 fick jag min första behandling i Stockholm och fick betala allt själv och fick även en bra bedövning där dem ströp handlederna ungefär pch sen även lite morfin. Jag fick inte behandla både händer och fötter samtidigt så börja med händerna och efter den behandlingen började mitt nya liv. Efter 3 månader fick jag även behandla mina fötter men fick inte samma resultat tyvärr. Inte förrän jag fick komma till Köpenhamn och bli nersövd och behandla både fötter och händer fick jag den absolut bästa behandlingen någonsin och även de mest välbemötta mottagandet jag någonsin varit med om. Trevligare personal får man leta efter. Det blev som mitt andra hem då mina behandlingar bara varade 3 månader men eftersom jag aldrig fick ont och dem var så supertrevliga så gjorde jag det mer än gärna☺️

    SvaraRadera
  24. Jag är 27 år och lidit av hyperhidros sedan jag var 12 ungefär. Skolkade eller plågades under danslektionerna i skolan, väldigt jobbigt med tanke på att pardans är något jag älskar att göra. Slutade min andra passion som var att spela piano, skämdes för mkt inför läraren. Har undvikit sociala sammanhang för att inte ta i hand med människor. Undviker ringar eller nagellack för att inte dra uppmärksamheten till mina händer. Känslan av att äckla människor är hemsk. Under många år trodde jag att ingen skulle kunna älska mig för att jag alltid var så svettig om händer, fötter och armhålor men jag hade fel. Jag minns att jag började gråta när min pojkvän kysste mina jätteblöta händer och sa att han inte tyckte jag var äcklig. Han håller min hand ännu hårdare när den är blöt så att jag inte ska ta bort den. Fanns en period när jag använde trosskydd i armhålorna så att svetten inte skulle synas på kläderna. Jag svettas lika mkt som då men på något sätt har jag lärt mig leva med min sjukdom. Det är fortfarande jobbigt att skaka hand med en främling men sjukdomen tar inte över mitt liv längre. Det har tagit många år men till er som inte är där än, det blir bättre. //svettig tjej

    SvaraRadera
  25. Jag är 21 och lidit av de sen 12-13 kanske, minns inte riktigt. Mina svettningar är endast händer och fötter men främst händerna och de är otroligt handikappande och ibland känns livet meningslöst. Kämpa på alla svettiga, haha :p Aldrig gjort behandling men nu ska de bli av har jag bestämt.

    SvaraRadera

Linkwithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...