tisdag 1 augusti 2017

Sommar, sand och bad

På senare år har jag verkligen funnit glädjen i att åka till stranden med barnen och bara vara. Det var absolut inte så när barnen var mindre och det är ett ständigt vakande och vaktande. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Nu har vi snälla barn som lyssnat och inte dragit iväg ut för långt i vattnet och gjort som de blivit tillsagda utan gnäll och knorr men trots det kan man inte lägga sig platt med näsan mot solen eller dyka ner i en pocket. Nej, på stranden ska man ha sina barn under uppsikt. 

Här i Motala har vi Varamon, Nordens största insjöbad och omåttligt populär under varma sommardagar. Jag var där några gånger när jag var yngre men föredrog andra stränder. När dottern var runt två år valde jag att testa att åka dit med barnen en dag. Första problemet är att hitta parkering och man får gå en bit. Nästa problem blir att hitta en strandplätt att muta in. Ungarna badade i strandkanten och hade kul men jag höll på att gå åt. Fullt med folk överallt. Barn som sprang överallt och med det sand som flög överallt. Värst var ett barn som sprang och stack precis som den ville, tog våra leksaker och lekte med dem som om det var sina egna. Föräldrarna sa inte ifrån men tjatade "kom hit!" desto mer. Föräldrarna brydde sig inte heller och gick och satte sig när barnet försvann bort längs vattenkanten. Det här var värst. Detta barn, tänk om det går ut i vattnet längre bort och drunknar, vem har koll? Jag har aldrig åkt dit med barnen igen, det finns andra härliga stränder som är mycket bättre. Lugnare likaså.   








Så, vi åker till "vår" strand där det huserar ett par familjer och lugnet är perfekt. Visst förekommer det skrik då och då men det är sällan. Här har jag kommit att njuta fullt ut och verkligen varvar ner. Solar, tittar på barnen, andas och bara är. Det är så avkopplande och skönt och semester på riktigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Linkwithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...