Igår blandade jag till turkisk yoghurt och grädde och toppade med några stora blåbär för att ha med som nattmat. Några direkta mått har jag inte utan jag smakade mig fram. Den här yoghurtgrädden åt jag vid midnatt. Maffigt och gott och jag orkar bara hälften sen var jag nöjd. Blåbären var mest ögonprydnad och egentligen är jag inte så dunderförtjust i dom. Mest petades de runt. 2 koppar kaffe sköljde ner allting. Vid 5 började det kurra i magen men när andra avdelningar ringer finns det inte tid för frukost. 5.50 tar jag lite te och plockar fram 2 Oopsies med Bregott och ost på. Jag orkar 1½ sen är det bra.
Är du aningens känslig och inte vill befatta dig med detaljerade detaljer gör du bäst i att sluta läsa nu. För att utvärdera natten kan jag säga så här:
1. Jag har varit mätt. Jag har inte varit småsugen eller hungrig en endaste gång. Tidigare när jag jobbat natt har jag mumsat kakor, smörgåsrån, knäckemackor, egen medhavd mat och annat som finns att rota fram i avdelningens skåp. Allt har sköljts ner med 2 koppar kaffe och saft.
2. Jag har inte haft ont i magen en endaste gång! Om jag hänvisar till vad jag skrivit ovan brukar detta resultera i en aningens orolig mage. Och då menar jag inte en orolig mage där man kan gå på toa och göra nummer 2 sen är det bra eller gå omkring och småfisa hela tiden, utan en mage där gaserna inte kommer ut. Luft och gaser i magen gör så förbannat ont och det är skitjobbigt (bokstavligen)! En tjej sa till mig en gång för länge sen: "Gå på toa och fis då!" Visst låter det enkelt? Det jävliga var att inget kom ut hur mycket jag än tog i. Ungefär som om någon korkat igen rumpan. Luften mullrar istället omkring i tarmarna och gör svinont hela natten lång!
Ska jag vara ännu mer ärlig när jag ändå är inne och pratar gaser måste jag säga att det fises väldans lite nu jämfört med tidigare.
Summa sumarum: Mätt och utan magont. Det kan inte bli bättre. Det är fett man ska äta med andra ord! Att vågen även pekade mer neråt vid vägning när jag vaknade i eftermiddags var ännu trevligare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar