Är man envis så är man ...

Jag vill gärna ha mina ägg till frukost men den senaste tiden har äggen blivit för löskokta och det har nästan äcklat mig på något sätt. Istället har det blivit yoghurt, rostmacka eller en rund veteskiva. Inte lchf på långa vägar med andra ord. Och hur märker jag det? Jo, vågen. Den där förbenade vågen som inte längre är min vän. Trots hatkärleken kan jag inte låta bli att ställa mig på den. Envis var det ja, och dum. Men ja, nu måste jag försöka tänka till lite. Det går inte att ha en vikt som går käpprätt rakt upp. Och nej, jag äter inte för 2 fastän jag hört den meningen upprepade gånger. Det är en myt! Jag äter för en och bebis tar det gottigaste den behöver. Thats it.

Idag ville jag inte se ägg men jag vill ha ägg och bacon till frukost. Hur går det ihop då? Skam den som ger sig, jag steker allt ihop. Ja, jo, det funkade bra. Orkade till och med inte äta upp allt trots att magen var rejält hungrig. Apelsinjuicen då? Ja, den är ju inte heller lchf för fem öre men till frukost vill jag faktiskt ha lite juice, eller för att vara exakt: två glas.

Å andra sidan kom jag på mig själv förra veckan. Trots allt mitt fuskande så är jag inte sugen på godis längre. Godissuget har nästan varit värst och ju mer kolhydrater jag fått i mig dessto värre har det blivit. För att inte tala om suget på allt och ingenting, att ständigt vilja ha mer att äta och alltid ha något att tugga på. Helt ärligt har jag käkat lördagsgodis. Det är något jag vill ha och så ska det bara vara. När jag släppte alla spärrar köpte jag lösgodis för ca 30-40:- bara till mig själv. Den påsen mumsade jag självklart i mig och mådde därefter. Var det värt det, var det gott? Nej, inte alls men tryckte i mig skiten det gjorde jag. Nu köper jag en påse men inte för den summan längre. Jag köper lite av det jag vill ha. Äter tills det är bra och sparar resten. Visst, ni läste rätt: sparar. Det händer inte ofta måste jag säga. Igår när jag var och handlade lurade jag på om en påse Kina skulle slinka ner i påsen. Nä, varför det egentligen? Jag var inte sugen och Kinapåsen blev kvar på sin hylla.