Jag kommer i mina jeans!

När David var född sa min barnmorska att jag inte ens skulle tänka tanken att prova några jeans inom 6 månader för att inte bli deprimerad. Då kom jag i dom efter 3 månader (och då åt jag som en häst, kolhydratrikt som bara den och fikade som aldrig förr). Nu efter Alva har jag inte ens funderat på att prova några jeans eftersom jag bara kommer i ett par byxor som är i stretch. Sen kajkar jag helst runt i leggings och tunikor, ledigt och skönt. Men så gluttade jag i garderoben och vad hängde väl där om inte mina favvo-Levis. Ett par "större" och ett par "mindre". Dom kunde jag ha ... ehhh ... när då? *tänker*. Ja, det var längesen för jag kommer inte ihåg. Jag undrar sa flundra, ska jag? Äh, jag testar. De större kom jag i utan problem men lite tajta. De töjer sig efter någon timme. Perfekt, jag har två byxor jag kommer i! Äh, jag testar dom "mindre" också, om inget annat blir jag sur och lägger i en högre växel.

Jodå, jag kom i dom! Jösses, hur hände det här? Men ... valken över linningen var ju föga smickrande så nu ska maken och jag försöka bli av med våra bilringar. Jag tänker ändå njuta liiiite av att jag faktiskt kom i jeansen! Det är ett steg i rätt riktning med tanke på att min kropp format om sig efter barn och allt har satt sig på mittenpartiet. Varför ska allt fläsk placera sig där??

Här får ni verkligen se min baksida ;-)

Storlek "mindre"

Idag insåg jag även en annan sak. Jag äter inte var 3:e timme längre. Jag är inte hungrig. Undrar om kroppen vant sig nu och magsäcken blivit lite mindre? Innan tog jag lite kaffe med kokosfett på förmiddagen eftersom jag var hungrig innan lunch. Idag var jag inte hungrig, inte ens när vi åt lunch. Vi åt vid 12. Sen knatade vi ner till stan och för en stund sen kom vi hem. Jag tog lite kaffe med grädde, inte hungrig nu heller. Inte är jag sötsugen eller sugen heller. Ljuvligt! I lördags blev det ingen lördagsgodispåse. Undrar när det hände sist? Nä, just det, det har aldrig hänt! Inte ens David frågade efter en påse.