torsdag 23 juni 2011

Åhåhå




Idag bjöd brevlådan på ett glatt besök! Lchf-magasinet kom lagom till midsommar. Jag har varit i en svacka måste jag villigt erkänna. Jag har trott mig klara lite avsteg hit och dit men ändå hålla mig på banan. Resultatet är svullen mage, plufsighets-känsla, viktuppgång eller att jag står still i vikt. För att inte tala om ilskan och irritationen på mig själv. Jag vet att jag inte klarar av att fuska lite hit och lite dit men ändå någonstans sitter ett fanskap och tror sig mena att jag kan det. I lördags tröttnade jag på mig själv. Vilken gång i ordningen vet jag inte. Och om jag känner mig själv lär jag fuppla någon gång framöver också. Det som tog skruv var fredagen den 17/6 på barnens förskola där Strömmenrundan gick (förskolans variant av Vätternrundan). Vi kom in att prata om sånt som ska göras hemma. Två pedagoger var inblandade. Den ena säger att jag håller maken sysselsatt, den andra säger att hon hört något om att jag har en annan blogg. Jag nämnde adressen och hon skulle kika då hennes make blivit lite rund.


Jag lurade på detta på vägen hem. Busted liksom. När vi kom hem sa jag till maken att nu kan jag ju inte hålla på att fuska när det är folk som läser här! Självklart vet jag att det är folk som läser här, både för mig kända och okända människor, det ser jag ju på besöksstatistiken och jag är väldigt glad för alla ni läsare ska ni veta. Det är ni som bidrar till min dag! Jag har väl förnekat lite att den personen jag möter på stan, på promenaden, på förskolan, i affären eller i bilen faktiskt kan ha läst här. Med en gång kände jag mig träffad. Så här kan jag ju inte hålla på. Käka lågkolhydratkost och inte gå ner. Nä, rätta till kostymen och ordning på torpet!

Jag vägde in mig på otrevliga siffror och ska samtidigt försöka med konsten att konfigurera om i hjärnkontoret. Mitt sug är helt borta. Så, när det där fanskapet börjar tycka att det går att käka lite godis eller annat onödigt måste jag vara en riktig retoriker och argumentera emot. Är jag sugen på detta? Vill jag verkligen ha detta? Är det värt att äta detta?? Fanskapet ska inte få vinna och jag ska inte vara så svag och falla så fort. Många gånger då jag trott mig uppleva ett sug har det oftast räckt med ett glas vatten eller att lägga fokus på något annat så är det överspelat. Den delen ska framhävas, den andra delen ska försöka raderas. Allt är en process, så även detta. Att gå från gravt sockerberoende till oberoende är inte helt lätt har jag insett. Socker finns överallt i nästintill allt. Dumt. En liten knuff och motivation finnes tack och lov i LCHF-magasinet. Vad lägligt att den kom idag.






Vill du också prenumerera på LCHF-magasinet?








1 kommentar:

Linkwithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...